Datorer till alla elever

Skolan som jag går på ska nu ge alla eleverna varsin netbook för att använda i skolan. Tanken bakom beslutet är enligt mig lite oklart men en anledning kan mycket väl vara att man inte vill slösa på naturens resurser genom att minska användningen av döda träd.

Det finns dock ett stort problem med att ge alla eleverna netbooks, upphandlingen lär inkludera ett slutet operativsystem med ett slutet ordbehandlings- och kalkylprogram. Detta är dåligt då skolorna ger ett företag monopol på alla eleverna och alla lärares data. Att ha denna slutna lösning, som det mycket väl kan bli, skulle också resultera i att eleverna kommer att bli blivande kunder till detta företag när de blir äldre då denna lösningen är den som de har lärt sig i skolan och människor är mer konservativa än de vill erkänna.

Ifall man istället skulle satsa på en öppen och gratis lösning skulle man inte bara spara ett antal tusen per maskin utan man skulle inte heller ha detta monopol på datat som eleverna och lärarna skapar. Eleverna skulle även utan kostnad senare i sina liv använda samma lösning. Rent ekonomiskt är det en bättre lösning. Myten om att det skulle vara mer osäkert bara för att det är öppet och gratis är skrattretande. Titta bara på statistiken över säkerhetshål i de olika lösningarna, den statistiken talar för sig själv.
Sen finns ju frågan om huruvida kommunen skall satsa på en lösning som många stora länder nu lämnar då de anser att den är osäker. Skall Lunds kommun fortsätta försvara den nuvarande lösningen med argumentet att det är den säkraste nu när Tysklands säkerhetstjänst gått ut med raka motsatsen?

Ännu ett argument för att man skall ta den öppna och gratis lösningen som jag tänker på är för att den följer fler ISO standarder och speciellt den ganska okända ISO/IEC 26300:2006 som är den svenska standarden för dokument. Alltså en internationell standard som ett visst multinationellt företag totalt ignorerar. Detta multinationella företaget har också blivit fällt i EG-domstolen vid ett flertal tillfällen. Är det en så bra idé att köpa deras lösning?

Ännu en sak som får mig att reagera starkt är att elevinflytandet i denna frågan är noll. Eleverna som är de som skall använda lösningen minst fem dagar i veckan i tre år(!) får inte något inflytande i frågan. Detta är alltså på en gymnasieskola med en stor del myndiga elever där inte ens dessa får något inflytande över något som anses ganska självklart på vissa företag. Inte många företag hindrar dig från att använda en annan webbläsare så länge du fortfarande gör ditt jobb.

Eleverna kan endast influera detta beslut genom att tala med sina lärare som i sin tur får tala med rektor som i sin tur fortsätter gå upp tills man nått dessa damer och herrar som fattar beslut i denna frågan. Var tog detta eviga talande om elevinflytande vägen? Jag trodde att ni tyckte att det var det viktigaste som fanns.

Piratpartiet skulle genom att komma in i kommunfullmäktige kunna ändra reglerna för hur upphandlignar av denna typen skall få göras och därigenom tvinga kommunen att avända en öppen och gratis plattform som inte tvingar medborgarna att spendera pengar ifall de vill ta del av något som går under offentlighetsprincipen.
Kommunen skulle, genom detta bytet, kunna spara ett stort antal pengar på att byta till ett gratis system och därrför kunna prioritera andra saker.

Det här inlägget postades i Piratpartiet och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Datorer till alla elever

  1. Det är detta jag ser som en stor anledning varför PP kommer ha möjlighet att finnas på kommunnivå. Open Source och PP håller indirekt varandra i handen i o med öppenheten vilket styrker anledningen till varför jag väljer att vara piratpartist.

  2. Peter Eriksson skriver:

    Jag vill lyfta ett varningens finger mot att använda ”gratis”-argumentet. Det är en förvisso en trevlig bonus att mjukvaran är gratis att använda men vi behöver betydligt vassare argument än så för att övertyga. Dessutom finns det kostnader med en omställning. Vi måste också ha ett svar på argumentet att man får det man betalar för.

    I kommunen där jag är kommunledare för Piratpartiet (och ställer upp i kommunalvalet med detta som hjärtefråga) håller man på med en omställning till Windows 7. Jag befarar att de har bundit sig i för lång tid för att vi ska kunna genomföra en omställning till något fritt operativsystem redan under kommande mandatperiod.

    (Givetvis hoppas jag på en trevlig överraskning.)

    • Patrik Greco skriver:

      Ja saken är den att pengar är ett språk som alla talar alltså fungerar gratis argumentet. Kan man spara pengar så gör man det, specielt i denna frågan.

      Och som svar på man får det man betalar för så kan man ju svara att utbildning i sverige är gratis. Brukar inte bli så mycket mer diskussioner efter det.
      Man måste inte betala pengar för att få det bästa.

  3. steelneck skriver:

    Det är inte ”öppet och gratis”, det är öppet och fritt. Fritt att granska, lära av och använda. Det är mycket viktigt att göra den distinktionen. Fria datorprogram kan kosta mycket stora pengar, pengar som avlönade programmerare tjänar. Skall du argumentera kring användande av fria datorprogram så måste du först inse att att fritt i detta fall är synonymt med frihet, inte något i stil med gratis öl. När du använder ordet ”gratis” då befäster du bara din läsares eventuella negativ syn och vallar den okunnige mot det negativa, inte det positiva.

    Annars håller jag med dig. Med hjälp av en doktrin kan man få en bildad människa att acceptera saker ingen ”vettig” människa skulle köpa. Detta i synnerhet när de vuxit upp med doktrinen, alternativt fått hela sin kunskap formad inom den. Ja, indoktrinerats. Vilket är fallet med väldigt många inom IT, det är därför folk associerar fritt med gratis och tror att programmerare skulle arbeta gratis bara för att programmen de skriver är fria. Men så är ju inte fallet.

    I skolan är det särskilt allvarligt. Barn är genetiskt programmerade att acceptera sådant som kommer från vuxna auktoritetspersoner. Det är en ren biologisk överlevnadsmekanism: om barnet empiriskt skulle testa allt de vuxna sade var farligt verkligen var det, skulle barnet givetvis inte leva särskilt länge. Med tiden och under vissa perioder släpper denna mekanism i olika omfattning, trotsålder är ju något alla föräldrar känner igen. Men ingen trotsålder är total och delar av mekanismen finns kvar livet ut. Det är inte utan orsak vi har ordspråket kring att lära gamla hundar att sitta..

    Alla dessa subjektiva lagrade ”sanningar” blir en del av människans kognitiva filter, varemot allt nytt filtreras. Rent psykologiskt fungerar vi så att vi letar information som stämmer med dessa tidigare kognitiv, kunskaper och beteenden. Detta för att undvika vad som kallas för kognitiv dissonans. Det är så vi rent intuitivt sorterar sant från falskt.

    När vi är förankrade i en doktrin som visar sig innehålla motstridigheter, med antingen sig själv, omvärlden eller båda delar, sitter vi en psykologiskt knepig situation som måste lösas, annars tror vi oss vara på väg att bli tokig. Försvarsmekanismen är att hitta argument som kan slå undan de hotfulla och utmanande tankarna, förutom att överge doktrinen vilket är oerhört svårt. Detta i synnerhet om situationen är publik, över köksbordet inför en god vän är det lättare, det är därför ”flamewars” aldrig slutar med ”Du hade rätt” i kontext av ”Jag hade fel”. Somliga har lättare för det, andra svårare, däri ligger måttet på hur hårt vi är förankrade i våra kognitiv.

    Resultatet i skolan innebär att när barnen blivit större har de inte ens fått kunskap nog att självständigt kunna utvärdera marknadens alternativ på ett initierat sätt. Somliga av dem gör karriär inom doktrinen och börjar arbeta inom IT, därmed sluts cirkeln. I mångt o mycket liknar det hur religioner kan överleva under så lång tid. Många som jobbar inom IT ser denna kommentar som både kätteri och blasfemi, givetvis utan att själv se det så.

    Hmm.. denna gång glömmer jag inte och istället aktivt väljer en kommentar till..

  4. steelneck skriver:

    Skall programmerare arbeta gratis? Ett litet exempel:

    Företag A börjar använda det fria programmet Z, mycket för att det är fritt. Konkurrenten B står inför en kostsam uppgradering men får nys om det och vill göra samma sak, men de har lite andra krav och behöver göra några förändringar i programmet. De räknar på det och kommer fram till att det trots allt blir lönsamt att hyra in en specialist att göra förändringarna, specialisten får alltså betalt för att utveckla fri mjukvara. Specialisten gör sedan ändringarna offentliga genom programprojektet i enlighet med GPL-licensen eftersom de även är distributör. Företag A ser att det nu finns en uppdaterad version som är bättre än den version de har, de uppdaterar givetvis men upptäcker en liten bugg introducerad av specialisten som B aldrig märkt av, en av de anställda på företag A ser felet direkt och rapporterar buggen med vidhängd fix (en till avlönad kodare). Både programprojektet och konkurrenten blir givetvis glad åt buggfixen och uppdaterar.

    Summa summarum: A är nöjd, B är nöjd, specialisten fick betalt och är nöjd, den anställde hos A fick givetvis sin lön och är också nöjd. De som driver programprojektet är givetvis också glada för att ha fått hjälp med förbättringar och buggfixande av specialisten och den anställde hos företag A.

    Dessutom, resten av världen har nu fått en förbättrad version av programmet att ladda hem om de har behov av det. Börjar man sedan se det i lite större sammanhang, i stil med hela länders offentliga förvaltning, administration, försvar, skolväsende m.m. så ser man snabbt snöbollseffekten.. Många avlönade programmerare blir det, även om var och en av dem bara bidrar med sin lilla del.

    De avlönade programmerarna byter med andra ord arbetsgivare i detta skifte, från företag inriktade på att sälja licenser för kopior av program med hemlig källkod där kunden inte har någon insyn och begränsad frihet gällande kopiering och användande, till allsköns andra företag och organisationer. Den stora fördelen kommer i form av öppenheten, i likhet med offentlighetsprincipen inom politiken, men givetvis också i form av användar och spridningsfrihet. Ett kunskaps-samhälle byggs ju inte genom att artificiellt påföra bristekonomin på kunskap, det samhälle där spridning av kunskap verkligen var en brist, var tiden före tryckpressen.

    Jag anser att datorprogram skall vara öppna och fria, av exakt samma orsak som att politiken skall vara öppen för granskning. Lagar är på sätt o vis som datorkod och datorer lyder koden, blint i datorernas fall. En skola som använder icke fria program är faktiskt en omoralisk skola. Visst alla kan inte granska och läsa datorkod, men säg mig, hur många läser propositioner, lagtexter och granskar politiker? Just det, alla behöver inte göra det, det räcker med att det är möjligt för den som kan och vill att göra det, precis som med granskningen av politiker. Finns inte källkoden tillgänglig för granskning, då är du utlämnad och kan bara lita på den som skrev den.

    Friheten att använda, och att hjälpa sina vänner genom att ge dem kopior är de friheter som mest kommer på tal för normala användare. För skolan tillkommer givetvis att kunna lära sig saker ifrån källkoden. Friheten att kopiera till andra om du vill är viktig för datorprogram på en moralisk grund, så att du kan vara en god person inför dina vänner och leva ett rakryggat liv.

    Om du använder ett program som inte ger dig denna frihet så riskerar du att när som helst hamna i ett moraliskt dilemma, när någon vän säger: Det där var ett trevligt program, kan jag få en kopia? I denna stund konfronteras du av två onda ting. Det ena är att ge din vän en kopia och därmed bli en lagbrytare som begår upphovsrättsintrång, det andra alternativet är att förneka din vän en kopia och därmed inte bryta mot programmets användarlicens. När du väl står i ett dilemma, så brukar man välja det minst onda alternativet, vilket är att ge din vän en kopia. Varför är då detta det minst onda av de två? Därför att det drabbar bara den som redan gjort något dåligt för samhället.

    Anta att din vän är en mycket god vän, en sådan som brukar hjälpa dig när du ber om det, en sådan du själv hjälper om du blir tillfrågad. Som kontrast till detta har du utvecklaren som medvetet attackerat den sociala solidariteten i din vänkrets genom sin licens som tar frihet ifrån dig och ställer dig i dilemmat gentemot andra i samhället. Om du då befinner dig i dilemmat och inte kan komma ifrån att göra fel mot någon, gör det då mot utvecklaren. Men att välja det minst onda gör det inte gott. Det är aldrig en god handling att ingå ett avtal och sedan bryta det.

    Avtal som sätter dig i ett sådant dilemma är per definition onda. Om du ger din vän en kopia, då har du medverkat till en olovlig kopia vilket inte är bra. Din vän använder då ett program utan lov, vilket inte heller är bra. Vännen kanske inte skulle ha frågat och därmed satt dig i dilemmat? Men vad är det för ett samhälle, där folk inte skall kunna be sina vänner om hjälp?

    När du förstått och inser detta förhållande, så försöker du göra vad du kan för att inte sätta dig själv i den sitsen. Det finns två sätt att undvika detta, det ena är att inte ha vänner. Det är i effekt metoden som föreslås av programmakare som ger ut icke fria program. Den andra vägen är att använda fria program. Om du använder fria program så kan du aldrig hamna i dilemmat – det är lösningen.

    Värna din frihet att kunna handla etiskt mot både dina vänner och andra i samhället. Ger du upp denna frihet så kommer du förr eller senare att göra fel. Givetvis kokar det ned till programutvecklarna som vill ta ifrån oss friheter, men alla som medverkar och använder ofria program gör sin del i att göra fel mot alla andra. Så primärt blir du ett av utvecklarens offer, men du gör dig också till gärningsman.

    Den senare delen av denna kommentar skall RMS ha kudos för, det är i grunden en argumentation han använt i vissa föreläsningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s