Piratretoriken är trasig

Piratpartiet har problem med att nå ut med sitt budskap. Ja, inte bara PP faktiskt, utan hela piratrörelsen. Vi äger bloggosfären, nej, är den i princip. I gammelmedia är det dock värre. Vi kanske inte är osynliga, men jämfört med andra småpartier har vi ju inte mycket att hurra för. Till och med SD får ju mer publicitet än oss, och då sitter de ändå inte i riksdagen, och verkar ha något hemligt informationsembargo klistrat på sig. ”Det är för att Bonnier äger alla medier!” är en bekväm ursäkt jag hört, ”etablissemanget vill inte att vi syns, för att de inte gillar oss”. Till skillnad från SD som de älskar eller? Det kan vara idé att tänka på att tidningar och nyhetskanaler förmodligen inte kan leva på sina redaktörers personliga åsikter, utan nog vill tjäna pengar precis som alla andra, och rik blir man inte på att undanhålla nyheter som säljer lösnummer eller ökar tittarsiffrorna. Låt oss därför anta att det finns fler anledningar till piraternas låga profil än bara smygcensur. Diskrepansen beror, vill jag hävda, på partierna själva.

Föreställ dig den mest effektiva retorikern du kan tänka dig. Det handlar inte om budskapets rätt och fel här, utan en talare som kan övertyga sin publik. Många kanske tänker på en populistisk demagog som använder sig av de kraftfulla redskapen vi-mot-dem-mentalitet och syndabockretorik. Eftersom populistiska demagoger inte direkt är kända för att argumentera från torra fakta och empiriska bevis, måste de använda andra retoriska redskap, som de nyss nämnda, för att övertyga folk. Vad kan man då använda för att trumfa evidenslös syndabockretorik och vi-mot-dem-mentalitet? Syndabockretorik och vi-mot-dem-mentalitet grundade på faktiska bevis så klart! Det är nog ingen hemlighet att goda debattförmågor kan vara avgörande när man vill föra fram argument, oavsett hur väl grundade i fakta de är. Retoriska verktyg plus fakta borde alltså vara den ultimata publikvinnaren. Att piratrörelsen har fakta på sin sida får vi väl ta att utgå ifrån här, varför problemet måste vara vår retorik.

Det kan verka lite märkligt, eftersom många pirater är ganska flitiga på att prata om vi mot dem samt skuldbelägga utvalda grupper. Vi fildelare mot de där upphovsrättslobbyn, vi medborgare mot den där staten; Det är upphovsrättsmaximalisterna som drivit igenom alla galna lagar – våra politiker gynnar ett särintresse! Och så vidare. ”Ojdå, är det verkligen så vi låter?” kanske någon undrar. Ja, det är det. Tyvärr. Tillåt mig förklara varför det är fel retorik.

På något sett har vi pirater förbisett det faktum att det är svenskar vi skall appellera till. Janteuppfostrade, neutralitetskramande, antinationalistiska svenskar som följer uppdiktade statliga rekommendationer om hur mycket bröd de bör äta. Medelsvensson tycks inte tro på syndabockar eller vi-mot-dem, utan snarare på motsatsen. I det här landet är det inte någon annans fel att det går dåligt för mig, det är mitt fel att det går dåligt för någon annan. Vi kan ta ett exempel: Ett av vänsterns mest välanvända mantran, ”Sparka inte på den som ligger”. Smaka på det uttrycket ett tag. Det är en uppmaning, men inte till den utsatte.

Nere på kontinenten hade politiker kanske varit mer benägna att tala direkt till de människor vars talan de säger sig föra. De hade troligen sagt till den liggande ”Upp med dig! Upp till kamp!”. Men inte i Sverige. Här riktas slagorden inte mot människorna man anser gör fel, utan till dem. Istället för att säga till den arbetslöse ”varför ska du leva fattigt bara för att de rikare vill bli rikare?” säger vänstern till arbetstagaren ”varför skall de arbetslösa behöva lida bara för att du skall kunna sitta här och ha det bra?”. Det samma gäller Alliansen, med ”det skall löna sig att arbeta”. Kom inte och tro att du är nåt bara för att du är arbetslös – det är inte så kul att gå och slita hela dagarna heller. I denna miljö, i den kultur som det fostrar och det debattklimat som det gjuter, kommer Piratpartiet och säger ”varför skall staten komma kränka mina rättigheter”. Ser ni problematiken nu?

För att utveckla lite kan man säga att i Sverige (och gissningsvis även i övriga Norden) är det offerretorik som folk tänder till på. ”Vårt mål är att hjälpa dessa människor, för dem är det synd om än vad det någonsin kommer vara om dig”. Nu kan man ju hävda att det fortfarande finns en syndabock med i bilden, nämligen den man tilltalar, samt att den traditionella också har offer (även här de man talar till), men det är väl kanske inte begreppen som är det viktiga här. Visst kan man kanske byta plats på dem, men jag väljer att utgå från vilka de talar om istället för vilka de talar till. Nå, tillbaka till ämnet. I den svenska politiska retoriken är det alltså inte någon annan vi skuldbelägger för våra problem, utan oss själva vi skuldbelägger för andras problem. De-mot-oss istället för vi-mot-dem. Jantelagen har besegrat den traditionella populismen.

Vi såg för ungefär ett år sedan vad som händer när piraternas retorik blir rätt. Först var det IPRED lagen, där upphovsrättslobbyn ville ha rätt att skicka kravbrev vid blotta misstanken om olaglig fildelning. Lobbyn skickade fram diverse kulturarbetare som kanonmat för att förklara varför de behöver få rätten att kräva ut din IP-address. ”Jaha, och vem fan är du?” var väl den vanligaste reaktionen från tittarna och läsarna skulle jag tro, av opinionsstormen att döma. ”Komma här och tro att man är nåt bara för man skrivit en låt, och ha mage att kräva rätten att få dumma sig mot barnfamiljer.” Sedan var det TPB rättegången. Storföretagens häxjakt på en folkgrupp de själva uppfunnit kulminerar i justitiemord. Svensken tittar på TPB-folket och tänker ”herregud, det är ju synd om dem!”. Då blev det uppmärksamhet i media.

I övrigt står det dock rätt still. Piratpartiet pratar om att ”vi vill fildela” och ”vi vill ha ett privatliv”, medan de etablerade partierna säger ”du bör ta hand om den arbetslöse” och ”du bör sluta gnälla så jävla mycket varje gång känner dig lite krasslig”. Piratpartiet pratar om rättigheter, grundläggande mänskliga förvisso, men de etablerade politikerna talar om plikter, och så länge vi inte kan anpassa oss efter det etablerade debattklimatet kommer gammelmedia att strunta i oss eftersom Svensson inte vill lyssna på ska-ha, ska-ha.

Istället för att prata om kulturarbetare som ett särintresse som vill kontrollera medelsvensson, måste vi göra alla svenskar till kulturarbetare. Säger vi ”skivbolagen vill spionera på dig!” är risken att folk bara reagerar med att tänka ”jaja, men jag är ju så överprivilegierad så det förtjänar jag säkert om det hjälper de stackars artisterna”. Men om vi istället påpekar att alla faktiskt kan vara med och skapa, att kultur är något man kan delta i och inte bara konsumera, kan vi vända på resonemanget. Varför skall du ha rätt att spionera på oss? Istället för att säga ”skall kockar ha ensamrätt på alla recept de kommer på?” bör vi istället fråga ”skall du ha ensamrätt på alla recept du kommer på?” Till exempel.

Nu är det säkert många som tycker det är dålig stil att utnyttja jantelagen på det här sättet, men någonstans måste vi ändå erkänna att vi nog nått vägs ände med det traditionella sättet att föra fram idéer. Vi har kört det glada ”medborgerliga rättigheter!”-rejset i några år nu, och jag tror vi vunnit över de flesta jantemotståndare som man kan hoppas på inom någotsånär överskådlig framtid. Utomlands verkar det gå hem, med tanke på att vi i princip har högre internationell medieexponering än inhemsk, men det är dags att börja tänka på valet nu. Det är det faktiskt den stora massan väljare, inte bara tekniker och bloggare, vi måste nå fram till om det är folkvalda församlingar vi har som mål. Vi har nog mjölkat ut de flesta sympatisörer vi kan hoppas på för stunden, med det gamla tänket, och nu är det dags att tänka nytt. Vi måste byta taktik och retorik, och inse att det är offer och inte syndabockar som vinner röster bland svenska väljare.

Det här inlägget postades i Piratpartiet, Retorik, Riksdagsvalet 2010. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Piratretoriken är trasig

  1. Zash skriver:

    Awesome!

  2. klara skriver:

    Herregud vilken skarp analys! Mycket av det du skriver känner jag igen från egna tankegångar, men att det skulle handla om jante är nytt för mig. Oerhört spännande tankar.

    Själv har jag nosat på lite liknande tankar om att vi lätt skulle kunna sno retoriken från konservativa om ”tänk på barnen”. Det är också lite av ett offerperspektiv.

    Att den sociala freden i Sverige skapar ett annat debattklimat är alldeles uppenbart, men det finns nog också tecken på att den håller på att brytas. Jag tror man kanske får blanda lite. Men vår retorik är ju närmast revolutionär och det fungerar verkligen inte i samförståndets Sverige med sin historiska kompromiss mellan arbetare och arbetsköpare.

    Nu låter jag mer vänster än jag är men det är bara för att resonera vidare kring tankegången som sådan för den är så spännande.

    Jag tror också att det faktum att vi har lättare att locka killar än tjejer ligger i det här. Vi kör krigs- och rättighetsretorik när vi i stället borde tänka att vi ska snacka med en typ sjuksköterska. Som jag ser det är det precis vad du just gjort. Du har skapat en piratpartistisk sjuksköterskerotorik.

    Strålande!

  3. T skriver:

    Bra skrivet, jag håller med. Jag har också stört mig på att mycket av PPs retorik med fokus på rättigheter känns väldigt amerikansk och missar målet en aning.

    Som du säger så fungerar det ju bra utmolands, men nu är det valet i sverige som skall vinnas, och då behövs en retorik och ett budskap som svenskar kan ta till sig.

    Sen tycker jag iofs inte helt illa om ”jantelagen” heller. =P

  4. Sosse skriver:

    Dags att vakna,
    Piratpartiet dominerar inte längre blogosfären. Socialdemokraterna har gått om.

  5. Olofb skriver:

    Detta måste grävas djupare. Jättebra att diskussionen påbörjats! (som en notis är det bara att se på Ricks inläggsbild från häromdagen; revolutionärt/krigiskt så det förslår. Inget illa menat Rick – men det är tänkvärt vilka som attraheras av detta – och vilka som inte alls gör det.)

  6. Ping: opassande » Blog Archive » Varför Piratpartiet behövs

  7. Laszlo Donath skriver:

    Bra analys!
    Men skriv något som går hem hos väljarna! Många pirater vill just nu rätta till fel, men få tänker på hur vi ska få röster i valet!

  8. steelneck skriver:

    Komprimmering av din långa bloggning:

    Medelsvensson har svårt att känna igen en medborgarrättsrörelse när den maskerat sig bakom ordet ”pirat” och det gäller i lika hög grad journalister.

    Om man som hederlig medborgare inte vill ha sin högst privata kommunikation övervakad, så är det mycket kontraproduktivt att börja tala om fri fildelning..

    Men om man börjar i den andra änden, då kan folk själva komma fram till att fildelning utan vinstintresse faktiskt är en konsekvens. Men det är nog lite sent för det.

  9. steelneck skriver:

    Utomlands verkar det gå hem.. Ja, det är inte alls konstigt och det har samma förklaring som att det gick hem i sverige initialt. Utländska artiklar handlar uteslutande om fildelning och skrotande av patent, grundläggande medborgarrätt nämns på sin höjd i en bisats, oftast inte ens det, tacka pirat-namnet för det. Att döpa ett parti till Piratpartiet är ett klockrent sätt att få uppmärksamhet, men det går bara så långt. Visst, skulle PP ta sig in i riksdagen så innebär namnet åter en rejäl skopa publicitet, bara på grund av detta. En möjlighet till en kortvarig chockvåg av publicitet som i dagsläget är en onödigt hög tröskel, dock en tröskel som det är försent att ta bort. Det _är_ mycket imponerande att PP tog sig in i EU-parlamententet med det namnet, troligen mer imponerande än vad de flesta inser.

  10. Olofb skriver:

    +1 steelnecks observation kring namnet. ett av mina mest besökta/kommenterade inlägg till dags dato är när jag ifrågasatte namnet (några veckor innan jag gick med i partiet själv).

    Och steelneck – jag kommer att blogga om din publik-privat-diskussion kontra mental utveckling. Underbara iakttagelser som populariserar med glädje!

  11. steelneck skriver:

    @Olofb: Jag postade just en kommentar hos Emma om det där kring namnet, där jag utvecklar det lite mer eftersom det även finns positiva sidor på ett större plan (som nog inte hjälper PP in i riksdagen).

    Skall bli intressant hur du vidareutvecklar det är om att kunna utmana sina kognitiv som förändrar ens abstraktion kring något i en publik vs. privat situation. Detta har också all bäring på Piratpartiets namn och de mentala hinder PP måste övervinna.

    Hos Emma föreslog jag någon form av underrubrik till namnet som motar den blockerande Olle i grind. Men tyvärr har jag inget konkret förslag.

  12. OlofB skriver:

    ”Piratpartiet – För barnens skull”?🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s