Motion till UPK2011: Avskaffa slumpen.

Detta är en motion till Ung Pirats Förbundskongress 2011, som jag bloggat om tidigare. Den ligger uppe i UPs motionsforum.

Ung Pirats stadga §13 Förbundskongress står bland annat följande:

Vid omröstning på förbundskongress fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas slumpen.

Förfarandet med att lotta vid lika röstetal är problematiskt, eftersom det inte tar hänsyn till medlemmarnas (genom ombudens) vilja. Vi vill därför eliminera slumpen från processen genom att ändra stadgan, så att avslag automatiskt vinner vid lika röstetal. Vi tycker att om ett förslag inte kan få mer än 50% av rösterna, förtjänar det heller inte att gå igenom – det är inget orimligt krav att förslag i en demokratisk organisation skall kräva en majoritet av organisationens stöd för att gå igenom. För säkerhets skull tycker vi dock att en motion eller ett yrkande vid lika röstetal skall gå till votering igen, med förhoppningen om (fortsatt) debatt innan andra voteringen.

I vissa fall kan det dock vara så att avslag inte finns med som ett alternativ, och då vore det bäst om beslutet fick avgöras av en mediator. Vi har hört förslag på att förbundsordföranden skulle kunna göra detta, men finner det problematiskt att ge styrelsemedlemmar sådant inflytande över kongressbeslut.

Vi tycker därför att det vore rimligt att högste reserven (som inte tagit något ombuds plats), bland de närvarande reserverna, får avgöra saken. Teoretiskt sett kan man gå hur många steg i reservlistan som helst om de andra inte kan tillgås, men eftersom bara de första tio får mat, boende, och resa betalt är det oftast bara de som kommer vara aktuella. Personen kommer vara vald av medlemmarna, och kan räknas med vara närvarande (det är därför vi tänker på de tio första reserverna). Detta gör dels att den som får den avgörande rösten är demokratiskt utsedd, dels att det är någon man på förhand kan veta är närvarande. Finns det inga reservombud att tillgå, ja, då blir kanske lotten nödvändig. Att låta någon i styrelsen är som sagt problematiskt, och presidiet behöver inte ens bestå av folk som bryr sig om Ung Pirat som politisk rörelse, och då ser vi bara att lotten återstår.

Vi vill alltså ändra ovanstående stadgetext till följande:

Vid omröstning på förbundskongress fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal går förslaget till en andra omröstning, med möjlighet till debatt innan. Om lika röstetal återigen föreligger, vinner avslagssidan. Om avslag inte finns som alternativ, utses den högste närvarande reserv som inte deltog i den aktuella omröstningen till att avge utslagsröst och därmed avgöra frågan. Om inga sådana reserver finns att tillgå avgör slumpen.

Vi yrkar att

näst sista stycket i Ung Pirats stadga §13 Förbundskongress
Vid omröstning på förbundskongress fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas slumpen.
ändras till
Vid omröstning på förbundskongress fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal går förslaget till en andra omröstning, med möjlighet till debatt innan. Om lika röstetal återigen föreligger, vinner avslagssidan. Om avslag inte finns som alternativ, utses den högste närvarande reserv som inte deltog i den aktuella omröstningen till att avge utslagsröst och därmed avgöra frågan. Om inga sådana reserver finns att tillgå avgör slumpen.

Undertecknat:
Nicholas Miles (#12539)
Staffan Jonsson (#14843)
Andreas Bjärnemalm (#15719)
David Bergström (#17152)
Olof Noaksson (#46705)
Lucas Persson (#49426)

Det här inlägget postades i Piratpartiet, Ung Pirat. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Motion till UPK2011: Avskaffa slumpen.

  1. Anders Troberg skriver:

    Det funkar inte, det är för lätt att manipulera ett sådant system genom negativa formuleringar (”Jag yrkar att nuvarande system bibehålls, eljest införs nytt system”). Det ger ett sämre system och det är svårare att tyda motionerna med ökad risk för felröster.

    Slumpen är en rättvis metod.

  2. Nicholas Miles skriver:

    Nej, det ökar inte risken för manipulation. Att avslå en motion om att behålla status quo är inte detsamma som att upphäva status quo.

  3. Anders Troberg skriver:

    Det beror på hur man formulerar sig.

  4. Anders Troberg skriver:

    En kommentar jag skrev i ett annat sammanhang som ansluter till denna fråga. Någon dag ska jag göra en egen bloggpost av artikeln. Något att fundera på:

    I just couldn’t stop thinking about a democracy based on the concept of dice living, and I think you are really on to something big there.

    Some background:

    The idea of dice living is that we all have conflicting desires, and constantly suppress some weaker desires in favour of the stronger desires. The theory is that this is what causes stress, unhappiness and possibly mental problems. Dice living attempts to solve this problem by writing down a list of options, including those weaker ones, and then let the dice decide what to do. Probabilities can be adjusted so that the stronger desires get a larger probability, but the weaker will always have their chance, making us a more complete person.

    Now, what I consider the main problem of democracy is that it easily slips into the non-desirable state of a majority dictatorship, where minorities are constantly getting overrun. This, in my opinion, goes very much against the idea of democracy, where we expect to get equal influence according to the number of votes we get. A 51/49% split should give almost equal influence, not a total domination by the stronger side. The problem gets worse as the overrun side either gets despondent and stops caring, or gets more extremist. Recognize the problem?

    A dice democracy would solve that. How I envision how it would work:

    * The various groups add their own option to the list.
    * An election is held.
    * Probabilities are assigned based on the outcome of the election.
    * A random choice is made based on those probabilities.

    To avoid extreme irreversible decisions, several methods could be used:

    * Maximum time limit before a decision can be reversed. Say, for example, that a decision can not stand uncontested for more than six months, after that, anyone can propose an option to reverse it.
    * Options with extremely low support, say, below 1%, are not included in the final random choice.
    * Options which requires major legal changes will have to be verified by two consecutive elections.

    In this way, everybody gets their chance, according to their relative support. Now, your vote really counts, even if it’s a minority vote. It would also make it possible to have several variations of an option without the risk of ”dividing your forces”, reducing the need for ”all in one package deals”.

    Another nice effect is that it increases the responsibility of the voter and lessens the responsibility of the state/nation. Only the voters who voted for the winning options actually have any responsibility at all.

    An example of how it could work:

    Say that Sweden is re-evaluating it’s EU membership. The various parties come up with these options:

    1. Stay with EU and increase our involvement.
    2. Stay, but with current level of involvement.
    3. Stay, but re-evaluate in two years.
    4. Leave within the next five years.
    5. Leave within one year.
    6. Leave immediately.
    7. Declare war on EU.

    Already, we see something that we would not see in an ordinary election: slight variations on the same theme. In an ordinary election, no one would split their forces like 1, 2 & 3 did, or like 4, 5 & 6 did. Here, it doesn’t matter, you can keep your own line.

    An election is held. Let’s say we get these results:

    1. 5%
    2. 10%
    3. 25%
    4. 25%
    5. 20%
    6. 14.99%
    7. 0.01%

    Result 7 did not get enough support, so it is removed from the list. A random selection, based on these probabilities is drawn. Say that it comes out as number 5. The country does an ordered retreat and leaves within one year.

    Every vote counts equally, regardless if it belongs to a minority or majority group. It certainly would be closer to the ideal idea of democracy than the current models.

    Sure, a dice democracy would not be without problems, but neither is the democracy we have today (it’s not a coincidence that someone said ”Democracy is the worst possible form of government, except all others.”). I think that, when the kinks have been worked out, dice democracy could work nicely.

  5. Nicholas Miles skriver:

    Nej, det beror inte på hur man formulerar sig. Vill du hävda motsatsen ligger bevisbördan på dig.

    Och nej, den där tärningsdemokratin löser inga av de problem den påstår sig lösa. Varför skulle man vara mer benägen att splittra sin sida med slump än majoritetsbeslut? Genom att klumpa ihop dem kan man ju få fler röster och på så sätt öka sannolikheten att ens ”block” vinner. Det löser heller inte hur folk kan köras över; det enda som förändras är att majoriteten nu kan köras över av en liten minoritet. Systemet lämnar ingen plats för kompromissande och give and take, utan behandlar alla frågor som om de hade lika tyngd och verkar sakna all form av flexibilitet.

  6. Anders Troberg skriver:

    ”Varför skulle man vara mer benägen att splittra sin sida med slump än majoritetsbeslut? Genom att klumpa ihop dem kan man ju få fler röster och på så sätt öka sannolikheten att ens ”block” vinner.”

    Ditt block finns ändå, men har olika lösningar, där alla får ett visst antal ”lotter” i förhållande till sin storlek. Totala antalet ”lotter” i blocket är dock lika stort som i en blockpolitikslösning, och chansen att det blir något av blockets alternativ (som antaglien inte är alltför olika) vinner är lika stor som i en blockpolitikslösning.

    ”Det löser heller inte hur folk kan köras över; det enda som förändras är att majoriteten nu kan köras över av en liten minoritet.”

    Fast bara i en liten del av fallen, en del som motsvarar deras relativa storlek. Det är det som är det eleganta, utfallen kommer, i längden, att exakt motsvara partiernas relativa väljarstöd. Det gör att varje röst räknas. I dagens ”demokrati” så räknas bara majoritetsrösterna, resten har ingen effekt.

    ”Systemet lämnar ingen plats för kompromissande och give and take”

    Tvärtom, kompromissandet är inbyggt i systemet som sådant, genom att alla får inflytande i proportion till deras väljarstöd.

    Sannolikhetslära är vackert!

    ”Nej, det beror inte på hur man formulerar sig. Vill du hävda motsatsen ligger bevisbördan på dig.”

    Ren logik. Om man får avslag på att behålla status quo, vad blir effekten? En ändring.

  7. Nicholas Miles skriver:

    Om förslag ändå är så lika kan man ju lika gärna kompromissa ihop dem till större versioner som röstas på som idag. Problemet med din idé är att alla lagförslag av naturen kommer att splittras till 100 olika förslag (om 1% är lägsta möjliga stöd för giltighet) vid varje tillfälle, och göra att alla svenska lagar blir obekväma för 99% av befolkningen, istället för idag, där en lag som värst kan vara obekväm för 49% av befolkningen.

    Att årsmötet avslår en motion om att behålla status quo betyder inte att man förändrar något, bara att årsmötet inte vill stadga status quo i ett årsmötesbeslut, utan låta beslutet ligga hos de parter som enligt stadgan har beslutanderätt i frågan vid brist på ett konkret utlåtande från årsmötet. Om kongressen till exempel avslår en motion om att kongresser även i fortsättningen skall hållas i Uppsala, betyder inte det att nästa kongress måste hållas någon annan stans – det innebär bara att kongressen valt att låta beslutsrätten över var kommande kongresser skall hållas hos förbundsstyrelsen.

    Kan du ge mig ett enda exempel som stöder din tes?

  8. Anders Troberg skriver:

    ”Om förslag ändå är så lika kan man ju lika gärna kompromissa ihop dem till större versioner som röstas på som idag.”

    Men då får man dagens urvattnade blockpolitik där partierna spelat ut sin roll och där ideologi slaktas som förhandlingsbränsle på kohandelns altare.

    ”Problemet med din idé är att alla lagförslag av naturen kommer att splittras till 100 olika förslag”

    Bara om man har 100 olika partier, och i så fall så är det rätt att det finns 100 förslag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s