”Who watches the Watchmen?” är inte en kuggfråga

Jag har fått en hel del reaktioner på mina tankar kring att demokratisera den offentliga förvaltningen i Sverige. Ett genomgående tema bland de som inte håller med är att vi på något abstrakt sätt skall öka ”ansvarstagande” utan att öka ansvarsutkrävande, eller införa ”kontrollinstanser” utan att införa kontroll. Den uppenbara följdfrågan är vem som skall kontrollera kontrollanterna.

Den frågan är, som titeln antyder, inte en kuggfråga. Detta är något som verkar ha undgått författarna av Sveriges konstitution, eftersom de uppenbarligen tyckte det var en bra idé att göra hela den svenska förvaltningsapparaten (utom de kommunala nämnderna) till en veritabel teknokrati. Alla pirater är sura för att åklagaren Håkan Rosswall ens tog upp TPB-målet, och på förundersökningsledaren Jim Keyser för att han så uppenbart var partisk. Vems fel är det då? Deras eget, kan man ju stillsamt påpeka. Hur blir vi av med dem då?

Ja, det är ju frågan. ”Någon borde åtala dem, eller iallafall förundersökningsledaren” kan man säga. Någon, ja. Precis som ”någon” borde väckt åtal mot Säpo-tjänstemännen som bröt mot grundlagen. Men ”någon” tyckte att det inte behövdes. Och vet ni? Det finns ingenting vi kan göra åt det, för vi har inget inflytande över polis- och rättsväsendet i Sverige. Situationen är snarlik den EU-ländernas folk befann sig i när Lissabonfördraget skulle baxas igenom. Ta en titt på den här intervjun med Margot Wallström om ni behöver fräscha upp minnet lite. Den är bara fyra minuter lång, med det räcker med att titta i ett par minuter för att förstå det fundamentala problemet: Folket hade berövats sitt inflytande av en självgående byråkratisk apparat som saknade ansvarsutkrävande.

I Piratpartiet gillar vi att oja oss över det demokratiska underskottet i EU, men precis samma underskott finns faktiskt i Sverige. Hur många kontrollinstanser och granskningskommittéer (Hej FRA!) man än inför återkommer alltid samma fråga: Who watches the watchmen? Vem är det egentligen som skall se till att de här kontrollanterna kontrollerar som de ska? Om vi inte kan lite på tjänstemännen i åklagar ämbetet att granska Säpo som de ska, hur skall vi då kunna lita på att tjänstemännen i kontrollinstansen gör det?

Det är, som sagt, ingen kuggfråga. Det finns faktiskt ett rätt svar, och det svaret stavas demokrati. Till syvende och sist måste högsta kontrollinstans alltid vara folket. Man kan inte bota teknokrati så länge den består av människor. Det finns inga magiska lösningar – ingen Kontrollinstans Kontrollerande nog – att förebygga problemen med. Det enda man kan göra, och det enda acceptabla att göra, är att avveckla den. Vill vi garantera den svenska folksuveräniteten, måste vi också garantera det demokratiska ansvarsutkrävandet i vår statsapparat. Det finns inget annat sätt att göra det på.

Demokrati är inte ett problem man måste bygga sig runt, det är en lösning.

Det här inlägget postades i Piratpartiet, Ung Pirat. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till ”Who watches the Watchmen?” är inte en kuggfråga

  1. Jörgen L skriver:

    Det ligger mycket i detta, men ändå tycks det som att det för väldigt många,även inom vårt parti framstår som att lösningen är MER teknokrater. Exempelvis har det inom partiet fråm flera håll framförts åsikten att det är politikerna som är problemet och att lösningen är fler teknokrater, juridiska sådana, i form av en konstitutionsdomstol.

  2. Nicholas Miles skriver:

    En konstitutionsdomstol av tjänstemän skulle nog inte räcka långt i grundlagsskyddet, nej. Däremot tror jag att en med politiskt tillsatta domare är nödvändig för att se till så att lagstiftare faktiskt följer författningen. I USA tillsätts de med nominering från presidenten och godkännande av Senaten. Nu har vi ingen folkvald statschef i Sverige, men någon annan instans (till exempel ett folkvalt lagråd) skulle kunna nominera högsta domare som sedan godkänns av riksdagen.

  3. steelneck skriver:

    Något som är mycket förvånande är att så få talar om är hur vi faktiskt blev ifråntagna rätten att utkräva ansvar av enskilda personer på röstsedeln, då när personvalsreformen infördes. Idag skall vi bara lysna till fagra lovord och välja den vi vill ha in, vi har inte längre någon rätt att stryka ut den som inte levde upp till de där fagra orden, inte med mindre än att rösta på ett helt annat parti, något som få är beredd till endast utifrån ett svart får bland ledamöterna. Resultatet av att inte kunna utkräva ansvar genom röstsedeln har genom åren blivit att vi idag har ett system som premierar integritetslöst kappvänderi.

  4. calandrella skriver:

    Jag – som tidigare varit väldigt mån om att byråkratin inte ska politiseras, eftersom lagstiftarna bör avskiljas från lagupprätthållarna – börjar vackla. Ditt förslag är kanske en bra idé; du har åtminstone helt klart goda poänger (många byråkrater agerar felaktigt utan att det korrigeras, alla kontrollorganisationer kan korrumperas). Men å andra sidan bör principen om maktdelning upprätthållas, den skarpa skiljelinjen mellan den regerande, lagstiftande, dömande och verkställande makten.

    Åh! Det är alltid så jobbigt att vara i valet och kvalet angående en viss fråga. Om en någon gång önskade att Den Obestridbara Absoluta Rättvisa Korrekta Moralen Och Sanningen ™ fanns, är det i sådana situationer. Men den finns inte. Allt är våra egna åsikter, principer, fördomar, uppfattningar, missförstånd, ologik, logik och förvirring.

  5. Nicholas Miles skriver:

    Jag håller absolut med dig om hur viktig maktdelning är, men jag skulle vilja hävda att ökad demokratisering är ett nödvändigt led i att *stärka* maktdelningen i Sverige, om man genom för reformen på rätt sätt. Det vore till exempel dåligt om riksdagen kunde tillsätta och avsätta domare efter eget godtycke, men om en separat folkvald instans (till exempel ett folkvalt lagråd eller en folkvald statschef) också deltog i processen, så har du ju delat upp makten mellan riksdagen och den nya instansen. När det är fler instanser som måste vara överens för att avsättning eller liknande skall vara relevant, stärks också rättssystemets (enligt det här exemplet) självständighet. Maktdelningen upprätthålles därmed genom det som Amerikanerna kallar checks and balances.

  6. Ping: Konsekvenser av en teknokratisk förvaltning – Migrationsverket | Then Piratska Argus

  7. Ping: En demokratiserad förvaltning leder till ökad granskning | Then Piratska Argus

  8. Ping: Jag skriver om att politisera förvaltningen | Then Piratska Argus

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s