Jag hatar SVT

SVT har gjort mycket i sina dagar som jag uppskattat, men just nu känner jag att de så kapitalt misslyckats med sitt uppdrag att vara opartiska att jag inte längre kan se att de har något som helst existensberättigande som Public Service-kanal. Jag har sett mycket inskränkt och normativt nonsens i svensk media, men i modern tid tar fan det här priset.

Under ett av programmen i melodifestivalen har alltså SVT bestämt sig för att, under bästa sändningstid och allt, sända ett fyra minuter långt sång- och dansnummer om hur alla bögar  – och bara bögar – är fjolliga och gillar schlager. Jag vet inte ens vad jag skall kalla det. Det är den värsta jävla homofoba propagandan jag sett i svensk media från modern tid. En  första impuls var att jämföra det med något Sverigedemokraterna skulle säga, men jag tror fan inte ens att de skulle göra något så här dumt. Jag är så jävla förbannad just nu.

Jag har sett folk påstå att detta bara skulle vara satir, eller en ploj baserat på ett nummer från Tony Awards, men det är inget jag köper. Programledarna spelar inga karaktärer, och ingenting i numret antyder att det är normer det driver med.

Låt oss jämföra med klippet från Tony Awards. I detta klipp går Neil Patrick Harris runt i publiken och skryter över alla heterosexuella män som är där, ungefär som att det skulle bevisa hur mycket teater konformerar till den traditionella normen av ”manlighet” (det bevisar det inte). Viktigast av allt är dock delen där de börjar prata om judar, pensionärer, liberal intelligentia, osv.

It’s not just for gays,

The gays and the jews,

And cousins in from out of town you have to amuse,

And the sad, embittered malcontents who write the reviews,

And also foreign tourists and the beats of senior citizens

and well-to-do suburbanites and liberal intellectuals,

Oh, that group is only really Jews and homosexuals,

I’ve lost my train of thought, oh yes, it’s not just for gays anymooooore

Detta stycke sätter tonen och kontexten för hela numret. Genom att stapla minoriteter på varandra, och genom att i denna hög inkludera några smått absurda grupper (”kusiner som hälsar på” är inte precis en utsatt minoritet), bidrar stycket till att göra hela ”theater is for the gays”-motivet precis lika absurd. Det här korta och för vissa kanske till synes obetydliga stycket omformar kontexten för hela numret. Istället för att skratta åt hur homosexuell teater brukade vara, så antyder det istället att hela idén om att teater bara var för bögar till att börja med är en konspiratorisk och irrationell ståndpunkt. För att omformulera: I Tony Awards klippet driver man med den absurda idén att teater någonsin bara skulle varit ”för bögar”. Det är normativa människor på USAs politiska höger man driver med, genom att jämställa deras normativitet och homofobi med konspirationsteorier om judar och ”liberal media”.

I SVTs klipp finns ingen sådan antydan överhuvudtaget. Där handlar det istället om att visa hur mycket melodifestivalen tidigare handlat om schlager, jämfört med dagens bredare utbud. Det man driver med är inte konservativa värderingar – melodifestivalen har ju förändrats – utan hur tokig melodifestivalen var tidigare, på den dära tiden när det bara var fjolliga bögar – som SVT beskriver dem – som tittade på den. Humorn ligger alltså inte här i att man driver med någon folklig uppfattning om att melodifestivalen blivit mer ”heterosexuell”, utan att den (enligt SVT) faktiskt blivit det. För att kunna åberopa ”driva med folket”-argumentet måste man nämligen inkludera någon from av antydan om att uppfattningen är fel. I annat fall – dvs det här fallet – blir resultatet som sagt enbart att man konstaterar (sin idé av) faktum, snarare än att man driver med någon annans tokiga idéer. Eftersom denna viktiga beståndsdel utelämnats, kretsar ”humorn” inte längre kring nya tittare, eller folk som inte tittar, utan kring att det minsann inte bara är de dära bögfjollorna som kan titta på melodifestivalen längre, med implikationen att det var de och endast de som tittade på melodifestivalen tidigare.

Hur sådan här jävla dynga någonsin kunnat få grönt ljus förstår jag inte, och egentligen bryr jag mig inte. Att så totalt kuka upp sitt uppdrag som SVT gjort här tycker jag uteslutar alla möjligheter till någon andra chans.  Om en välfinansierad, självständig, och åldersdigen apparat som SVT inte ens har omdömet nog att kasta sådana här idéer i makulatorn så fort de ser dem, är det uppenbart att de aldrig kommer ha några möjligheter att fullfölja sitt uppdrag om opartiskhet och neutralitet. Att medborgare skall tvingas betala pengar för att se homofob propaganda tycker jag är totalt jävla orimligt, och att vilja ha kvar SVT som public service kanal är fullständigt oförsvarbart. Jag säger avskaffa TV-avgiften och privatisera skiten. För min del har de förbrukat allt förtroende.

Fuck you, SVT. Fuck you så jävla mycket.

Det här inlägget postades i Gammelmedia, Piratpartiet och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Jag hatar SVT

  1. calandrella skriver:

    Hmmm… Vi tolkade denna sång på helt olika sätt. Jag uppfattade det som ett sätt att driva med stereotyper, och betona vikten av mångfald, inget annat, även om vissa textrader kan ifrågasättas.

  2. DjBrirster skriver:

    Jag har hört den förut den är komisk , fånig , korkad , idiotisk undrar i vilken sinnes närvaro den personen / personer var i när de skrev den …….

  3. James skriver:

    Hmm. Jag tittade på festivalen med mina gaykompisar och det var de som skrattade mest.

  4. Ping: Public Service står inte till offentlighetens tjänst | Then Piratska Argus

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s