Socialdemokratisk greklandsekonomi

Det finns mycket dumheter vår regering hittar på, men när det kommer till statens finanser har de skött sig väl. Sverige är idag ett av få utvecklade länder med hälsosamma statsfinanser. Budgetunderskott hör numera till undantagen medan överskott är norm – som procent av BNP har vi lägst statsskuld i EU näst efter Estlands ögonbrynshöjande 6%. Den borgerliga alliansen har förvaltat det ekonomiska arvet från Regeringen Persson väl.

Även på andra sidan blockgränsen finns goda exempel på förnuft och reson. Även om Socialdemokraterna hade en kort flört med Lars ”avskaffa budgettaken” Ohyls vänsterparti ger den sansade Stefan Löfvén ett sansat intryck. Kravet på jättesubventioner till Saab är slopat, Juholts planerade bidragscirkus har kastats i papperskorgen, och ordning och reda i statens finanser verkar åter vara ledmotivet för budgetpolitiken.

Mot denna bakgrund höjer nu två socialdemokrater, Anneli Hulthén och Olle Ludvigsson, sina röster för att Sverige skall vara med och hjälpa EU-länder låna sig ur en skuldkris. De tycker att Fredrik Reinfeldt och Anders Borg är okonstruktiva när de inte vill åka med i kontinentens ekonomiska katastrofkarusell. Hultén och Ludvigsson vill istället ha mer överstatlighet i en finanspolitik som skall präglas av färre ”panikåtstramningar.” Hur flera länders överdimensionerade välfärdssystem skall bekostas efter att lånepengarna tagit slut verkar de inte så intresserade av. Ledmotivet verkar vara densamma som när krisländernas ekonomiska skrytbyggen uppfördes: ”Varför ta från de rika och ge till de fattiga när man kan ta från de unga och ge till de gamla?”

De tycker även att Sverige skall förhålla sig öppet till bankunionen. Denna monstruösa koloss av rättsosäkert, överstatligt tjänstemannavälde som designats för att subventionera den typen av ansvarslösa idiotbanker som utlöste krisen till att börja med vill alltså dessa Socialdemokrater att Sverige genom tyst medgivande skall bidra till.

Till sist jämför de även Fredrik Reinfeldt med Margaret Thatcher. Thatcher tillträdde som premiärminister för ett land i svår kris, där en havererande energisektor gjorde att strömavbrotthörde till vardagen, där otympliga offentligägda stundom präglades av tre dagars arbetsveckor, där livsmedelsbutiker var tvugna att ransonera matvaror, och vars territorium underutvecklade militärdiktaturer var beredda att kränka och ockupera. Efter sig lämnade hon en ekonomisk stormakt i världsklass, vars fiender bävade inför tanken på militär konfrontation. Tillsammans med Ronald Reagan bidrog hon sannolikt till att knäcka ryggen på Sovietunionens ekonomi och i förlängningen till att kommunistdiktaturen föll. Att Hultén och Ludvigsson försöker använda jämförelsen som förolämpning visar på grav historielöshet.

När dessa socialdemokrater börjar ta på sig spenderbyxorna är det inte utan att man blir orolig. Sedan Stefan Löfvéns tillträde har jag fått intrycket av att socialdemokraternas slöserifalang tappat mark och marginaliserats. Jag hoppas det intrycket kan överleva nästa valrörelse.

Det här inlägget postades i Piratpartiet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s