Ett frihetsbegrepp för Piratpartiet

Piratpartiet bildades ursprungligen runt de tre huvudområdena integritet, en reformerad upphovsrätt och en reformerad patenträtt. De andra två frågorna kan ses som en förlängning av integritetsfrågan i förhållandet människa till företag istället för människa till stat. Givetvis håller jag ju med om att upphovsrätten vore trasig även om den inte användes till att inskränka medborgerliga rättigheter men det är främst ur det perspektivet som många legitimerar vår inställning till immaterialrätt. Därför vill jag argumentera för att den ideologi vars frihetsbegrepp står oss närmast är Medborgarrepublikanism (Lovett, 2006). Nu undrar förmodligen de flesta av er vad det är för något och tyckte att länken gav en alldeles för torr och otillgänglig förklaring av begreppet. Därför ska vi först se till att reda ut vad vi menar med den här ideologins frihetssyn.

De flesta som är någorlunda intresserade av politik har hört talas om Isaiah Berlins uppdelning av frihetsbegreppet i en positiv och en negativ del. Snabbt karakteriserat kan man anse att positiv frihet är herraväldet över sig själv och negativ frihet är avsaknaden av ingrepp från andra agenter (Berlin, 1969). För att förtydliga kan man beskriva positiv frihet med utsagan ‘Jag är min egen herre’ och negativ frihet med utsagan ‘Ingen annan kan hindra mig’. Positiv frihet kan alltså ses som rätten att själv välja precis vad du vill göra i livet. För att se att de båda är distinkta behöver vi bara ta ett exempel där en person kan vara fri i den ena bemärkelsen men inte i den andra.

Betänk en person som lever som eremit långt borta från resten av samhället och därmed inte kan hindras i sina handlingar. Hen kan ju fortfarande inte nödvändigtvis göra precis vad den vill och har därmed inte frihet i den positiva meningen utan bara i den negativa. Om vi istället tänker oss en monark, som kan välja precis vad den vill att göra, är hen fortfarande inte skyddad från andras ingripande i sina handlingar. Monarken behöver alltså inte nödvändigtvis vara fri i den negativa innebörden bara för att den är fri i den positiva.

Vi har etablerat att dessa två frihetsbegrepp är distinkta och ska titta lite närmare på dem. Den här uppdelningen satte en väldigt stor prägel på sin samtid genom att Berlins skrifter tydligt markerade negativ frihet som ett värdefullt ideal medan han fick positiv frihet att framstå i ett dunklare ljus. Han menade att självbemästrandet som det positiva idealet innebär verkar väldigt attraktivt men kan lätt leda till paternalism och maktmissbruk där en individs värderingar och mål ska uppmanas i andra. Det blev ett farligt ideal när det användes för att försvara kollektiv makt över individer och framtiden som Berlin själv såg som antites till frihet. Det negativa frihetsbegreppet har i sin tur egna följder. John Lind argumenterar, på ett sätt som sedan accepterats av många förespråkare, för att ‘alla lagar kränker människors frihet’  eftersom alla lagar antingen förbjuder eller tvingar oss att utföra vissa handlingar (Lind, 1776). Lind skriver innan distinktionen mellan de olika friheterna gjordes men är tydligt en skribent i samma tradition som Hobbes och avser den negativa innebörden av begreppet. En väg ur det dilemmat för tänkare i traditionen av negativ frihet är att som William Paley välja att ta en utilitaristisk inställning till inskränkningar av frihet där man accepterar Linds argument men tillåter sådana angrepp mot individers frihet om de genererar mer lycka och säkerhet för människor (Paley, 1825). Som en intressant anekdot kan nämnas att Philip Pettit argumenterar för att den auktoritära Hobbes, som först formulerade den negativa synen på frihet, gjorde det med målet att få det att verka så oattraktivt som möjligt på det här sättet (Pettit, 1997).

Ingen av dessa traditioner verkar alltså vara helt tillfredställande av bland annat dessa olika skäl. Istället kan vi betrakta kanske en tredje innebörd av frihetsbegreppet som inte dykt upp för diskussion förrän nyligen och det är frihet som icke-dominans. Först måste vi försäkra oss om att det finns plats för en sådan här distinkt uppfattning från de tidigare två. På samma sätt som negativ frihet menar det här idealet att det är något som ska saknas mot för att vi ska anses ha frihet istället för något som ska tillföras som i den positiva bemärkelsen. Vi kan alltså se att det här begreppet är annorlunda från åtminstone den positiva uppfattningen om frihet. För att hjälpa oss se skillnaden mellan frihet som icke-ingripande och frihet som icke-dominans frihet behöver vi bli tydligare med vad vi menar med att någon är dominerad. En person är dominerad när den kan utsättas för godtyckliga ingrepp från en annan agent. Man kan tänka på det som relationen mellan en ägare och en slav. Ägaren har fullständig möjlighet att godtyckligt ingripa i slavens handlingar och slaven är därför inte fri i denna mening. Denna karakterisering av frihet som skillnaden mellan en slav och medborgare kan härledas till den romerska likställningen mellan Libertas och Civitas, koncepten frihet respektive medborgarskap (Pettit, 1997). Nu måste vi visa att det är en annorlunda uppfattning från bilden av frihet som icke-ingripande.

Betänk en slav vars ägare aldrig i praktiken ingriper i slavens liv och handlingar. Slaven är ju fortfarande i en situation där den kan utsättas för godtyckliga ingrepp men är fri från alla faktiska sådana. I det här fallet är alltså slaven fri i negativ mening men är fortfarande dominerad. Låt oss istället tänka oss en person som lever i ett samhälle där exempelvis poliser kan ingripa mot den som bryter mot tydligt uppsatta lagar. Den personen är inte dominerad eftersom inget av de ingreppen som kan göras mot hen är godtyckligt men är däremot inte fri i negativ mening. Uppfattningen om frihet som icke-dominans är alltså helt distinkt från både positiv och negativ frihet. Det är denna tolkning av frihet som är central för medborgarrepublikanismen och, i min mening, för Piratpartiets ideologi. Frihet i republikansk mening är säkerhet från godtyckliga ingrepp från andra.

Vår integritetspolitik handlar framförallt om relationen mellan människa och stat. Jag skulle mena att det vi arbetar för är att den relationen inte är att likställa med relationen mellan slav och ägare och alltså att människor är fria i republikansk mening i förhållande till staten. Att vi som invånare är statens medborgare och inte dess slavar. Det är precis säkerhet från godtyckligt ingripande vi kräver när människors privatliv ska säkras, när polisen ska utredas externt, och när rättsväsendet ska behandla alla lika.

I immaterialrättsfrågan handlar det istället om människans relation till privata aktörer. I många fall har vår retorik runt upphovsrätten varit centrerad runt det omstörtande av privatliv och rättssamhälle som krävs för att upprätthålla den kommersiella upphovsrätten. Det har handlat om att ett företag inte ska kunna använda sina ekonomiska och juridiska tillgångar för att rättsligt angripa privatpersoner, och det har handlat om att företagen inte ska få kränka ditt privatliv. Det har alltså handlat om att privata aktörer inte ska kunna godtyckligt ingripa i medborgares liv, att medborgarna inte ska domineras av privata aktörer. Vår immaterialrättspolitik har handlat om att upprätthålla republikansk frihet för medborgare i förhållande till privata aktörer. Givetvis har det växt fram fler skäl som låter oss argumentera för fri kultur och innovation från andra synvinklar men där det började var fildelningsfrågan, oavsett hur mycket vi stod bakom den av andra skäl, en fråga om rättigheter. Våra ursprungliga frågor har alltså haft ett medborgarrepublikanskt frihetsbegrepp som grund och jag hoppas att vi kan ta till oss mer om den ideologin i framtiden.

Detta inlägg är det första i en serie om Medborgarrepublikanism och vad det innebär. Det kommer att publiceras fler inlägg om den republikanska idétraditionens utveckling och hur en stat kan byggas upp i enlighet med denna ideologis principer.

Bibliografi:

Berlin, Isaiah, 1969. ‘Two Concepts of Liberty’ i Four Essays on Liberty (Oxford: Oxford University Press).

Lind, John, 1776, ‘Three Letters to Dr. Price‘ (London: T. Payne).

Lovett, Frank, 2006. ‘Republicanism‘ (http://plato.stanford.edu/entries/republicanism/, Stanford Encyclopedia of Philosophy).

Paley, William, 1825 ‘The Principles of Moral and Political Philosophy’, vol iv av ‘Collected Works’ (London C. och J. Rivington).

Pettit, Philip, 1997, ‘Republicanism A Theory of Freedom and Government‘ (New York: Oxford University Press).

Det här inlägget postades i Philosophy, Piratpartiet, Ung Pirat och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Ett frihetsbegrepp för Piratpartiet

  1. Rick Falkvinge skriver:

    Hej!

    Om du vill se mer i detalj vad PP stod för alldeles från början så finns den första websiten sparad:

    http://historic-ppse.falkvinge.net/sv/

    Rick

  2. urbansundstrom skriver:

    Reblogged this on Urbansundstrom’s Weblog.

  3. Erik skriver:

    Jag har lite problem med att bygga politisk ideologi kring ”fria agenter”. I alla dina exempel använder du ju människor, MEN i princip gäller resonemangen vilka varelser som helst (under förutsättning att de kvalificerar som ”myndiga”). Jag vill se mycket mer av diskussioner kring mänskliga förutsättningar och begränsningar (behavioural economics och evolutionary psychology).

    Positiv och negativ frihet är intressanta begrepp men de står ofta i motsats till varandra (men inte fullständigt). Ta en person som arbetar för en annan – här kan man ha en situation där vi har avtalat tider (tex mån-fre 8-17) båda är bundna till detta. Detta kan göras om till fleixibilitet åt ena eller andra hållet (tex du kan jobba när du vill bara det är 40h i veckan; eller du måste jobba när jag vill; eller vi avtalar ömsesidigt när du jobbar). Beroende på hur marknaden ser ut och personernas behov kommer friheterna att se olika ut i fallet vi avtalar ömsesidigt (finns det många andra som är villiga att göra jobbet, behöver du pengarna osv). I princip vill vi väl hitta en samhällelig avvägning mellan positiva och negativa friheter som är anpassad för de ”ganska myndiga och något sånär fria människorna”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s